Jag var till rosetternas stad
och stadens rosetter omringade mig
rosetter i solsken som filtreras genom löven
i sista varma strålar framför växande skuggor
i lockar av guld och choklad och eben
Trots dessa fanns det blott en rosett
som grep mig i anden
En rosett som natten
ty utan sitt mörka täcke
kunde inte ens stjärnorna åtskiljas från varandra
En nattens rosett som grep mig i anden
den skänkte mig vila såsom ett enda moln
på en skoningslöst klar himmel
och trots svalkan hann den bränna mina kinder
inifrån
och stadens rosetter omringade mig
rosetter i solsken som filtreras genom löven
i sista varma strålar framför växande skuggor
i lockar av guld och choklad och eben
Trots dessa fanns det blott en rosett
som grep mig i anden
En rosett som natten
ty utan sitt mörka täcke
kunde inte ens stjärnorna åtskiljas från varandra
En nattens rosett som grep mig i anden
den skänkte mig vila såsom ett enda moln
på en skoningslöst klar himmel
och trots svalkan hann den bränna mina kinder
inifrån
oletus
- Kirjaudu tai rekisteröidy kommentoidaksesi